A mad angel

En sak som är mindre roligt här i livet är att städa.. tycker i alla fall jag. Visst finns det människor som finner tillfredställelse även i detta, men det förstår ju vem som helst att dom inte är riktigt kloka. Det borde uppfinnas ett golv som automatiskt svalde smutsen så fort den nådde marken. Det vore väl någonting för infomercial-branschen? Men då detta golv ännu inte är uppfunnet tog jag idag själv tag i både dammtorkning och dammsugning. När jag som bäst höll på att putsa och feja kom jag att tänka på det gamla uttrycket ögontjänare. Jag insåg sedan att det är precis vad jag är. Jag städar nämligen (nästan) bara när jag ska få besök. Detta fenomen har lett till en viss missuppfattning bland mina vänner. Dom tror nämligen att jag är otroligt ordningsam och alltid har det kliniskt rent hemma. Detta är (dessvärre) fel. Det normala tillståndet i min lägenhet följer istället bostadsbristen i stan. Det är precis lika svårt för mina dammråttor att hitta en ledig plats på golvet som det är för studenter i Göteborg att hitta en lägenhet. Men som den goda vän jag är hjälper jag dom såklart att upprätthålla den ordningsamma fasaden de tilldelat mej. Då får jag ju i alla fall städat ibland, även om det (nästan) bara är när jag ska få besök.

Kvällen har tillbringats tillsammans med Marie och Julia på Make up stores kundkväll. Då Marie blev oplanerat ledig från jobbet firade vi det hela med ett glas vin på Soho. Tänk vad trevligt man kan ha i storstan när det går mot ljusare (och varmare!) tider.

Jag tror jag dör! Jag har hittat världens absolut roligaste blogg. Den handlar om infomercials, ni vet sånna där reklamfilmer som går på TvShop och Tvins? För er som skulle råkat missa dessa underbara program är det i praktiken en enda lång reklamfilm. Dom förklarar där alla födelar med produkten samtidigt som de visar hur otroligt svårt livet blir utan det dom säljer (gärna med dåliga skådespelare som torkar sej för pannan och ser otroligt trötta ut). Själv har jag alltid varit väldigt fascinerad av dessa filmer. Tänk att det finns så många problem i min vardag som har lösningar, utan att jag själv insett att det ens funnits ett problem. Så fort jag ser en infomercial med en ny produkt på tv fängslar det mej. Jag har också en tvångstanke om att jag måste se klart hela filmen minst en gång.

Tänk själva vad många fantastiska produkter vi har fått lära oss om via dessa infomercials. Ni har väl till exempel inte glömt bort Magic Bullet, min absoluta favoritreklam genom tiderna? Jag fick via denna blogg reda på att Magic Bullet inte bara har en uppföljare, utan två! Dom manus som använts till dessa infomercials har även börjat säljas, då reklamerna varit så otroligt populära. Kan ni förstå denna otroliga källan till onödigt vetande? Det är ju underbart! Hur man förut har kunnat leva utan en fantastiska produkter som Comfort Wipe, Cyber Clean eller RoboStir övergår mitt förstånd. Eller det här, hur har vi tjejer förut klarat oss utan Booty Pop. (Lägg märke till det klatschiga pop-ljudet efter varje gång någon säger produktnamnet.)

Så, kära barn. Kommer ni ihåg vart vi slutade sist i den spännande sagan om soprums-lukten i min lägenhet? Det sista vi pratade om då var att den obehagliga lukten återigen hittat hem till mej, och att jag snällt fick börja ha fönstret öppet dygnet runt för att stå ut med att bo här. Ett par veckor efter fönster-öppnings-datumet började jag dock lokalisera lukten till att komma ifrån badrummet.

- Konstigt, tänkte jag. Där har det ju aldrig luktat illa förut.

Plötsligt slog mej en mindre trevlig tanke. Tänk om det var mögel som attackerade?! Soprums-lukten kanske hade kompanjoner inom mögelsektorn som nu sakta men säkert skulle ta död på mina hjärnceller genom att föröka sej i badrummet så att jag skulle andas in ångorna. (Ja, mögel kanske inte ger ifrån sej ångor, men i min hjärna gör dom det. Sånna där gröna ångor, som man ser i tecknade filmer som tar sej ner i ens lungor och härjar och förstör.) Jag angrep problemet på bästa möjliga sätt: Jag mailade till hyresvärden och sa att jag fått mögel i badrummet.

Här kommer ett mycket hett tips till alla er där ute som bor i en hyresrätt. Vill ni snabbt få någonting gjort i er lägenhet ska ni hävda att det finns mögel där. Jag har aldrig blivit hjälpt så snabbt i hela mitt liv. Redan förmiddagen efter jag skickat iväg mailet kom det en besiktningsman hit för att titta på mitt stackars badrum. Domen blev att det inte var mögel (puh!) men däremot så stank badrummet av avlopp. Jag hade alltså tagit fel på soprumsluktens kompanjon. Det var inte med mögel utan med avloppslukt sammarbetet skedde. Besiktningsmannen lämnade mej sedan med orden:

- Du kommer att få en ny matta, och det kommer nog att hända ganska snabbt.

Sedan har jag gått här och väntat. Jag har knappt vågat sova på mornarna ifall någon ska komma och ringa på dörren för att grejja med min matta.. För vi vet ju alla hur hantverkare är. "Ganska så snabbt" innebär ju i runda slängar en halvtimme, fjorton dagar. I detta fallet betydde "ganska så snabbt" nästan exakt två veckor. För idag var nämligen en hantverkare här och slet ur mattan och satte på en värmegrej i badrummet som ska torka upp alltihopa. Själv stod jag i dörren och tittade på.

- Jag hoppas att det inte gör någonting att jag står här och tittar lite. Jag tycker sånt här är jättespännande.

- Nä, det gör ingenting. Jag är van. Jag brukar göra sånna här arbeten på dagis och dagisbarnen står också alltid i dörren för att se vad jag håller på med.

Jahapp.. Så då var man jämförd med ett dagsibarn också. Men det gör ingenting. Jag såg varje litet moment, och jag tror ju att jag i nästa liv lätt skulle kunna försörja mej på att slita ut badrumsmattor hos folk. Jag vet ju precis hur man gör nu! Det var tydligen ganska mycket fukt i golvet. Det ska ligga på runt 70. Hos mej var det i vissa fall uppe på 150. Exakt vad det betyder vet jag inte, men det var inte bra i alla fall. Så nu får jag leva med en värmefläkt inne i badrummet dom närmaste veckorna, tills golvet helt enkelt har torkat. Detta innebär i praktiken att min kära granne Sacha kommer att få låna ut sin dusch till mej, vare sej han vill eller inte. Så det så!