Igår var jag i skogen. Ja, jag tänkte börja där. Jag vet att jag har varit frånvarande i över en månad. Det kan bli så ibland. Inspirationen tryter och jag lovade mig själv för länge sedan att om det någonsin kändes som ett jobb att blogga skulle jag ge mig själv en så lång paus jag behövde för att låta det komma tillbaka av sig själv. Så nu tänkte jag prata om skogen. För igår var jag där.
Ni som känner mig vet ju att jag har en ganska splittrad relation till skogen. Jag har väl inte direkt någonting emot den men det är sällan jag spenderar mer än någon timme om året i den. Jag vet inte hur många gånger jag fått förklara för diverse norrmän att jag är bosatt i en storstad för att jag helt enkelt tycker om stan. Den där önskan om att bo i en storstad med skogen rätt runt hörnet har jag aldrig förstått mig på. Men det är lite så det går till här. Nåja.
Ut i skogen for jag, hittade en trevlig stolpe, satte upp en gammak ölburk på den och började sedan skjuta prick. Jupp. Jag är ju ingen våldsam person men när jag fick erbjudandet om att lära mig att skjuta luftpistol var jag ju bara tvungen att testa. Och vet ni? Jag var ganska duktig! Mycket duktigare än vad jag hade kunnat tro. Allra bäst var jag när jag inte tänkte. Så fort jag började tänka på hållning, position, in- och utandning och siktning missade jag. När jag bara gjorde utan att tänka träffade jag. Men som vi alla vet är det lättare sagt än gjort att stänga av hjärnan.
Vet ni vad som mer finns i skogen än pinnar och löv? Insekter. Jag hade nog en liten illusion av att alla djur gått i ide nu så här frammåt höstkanten, men det visade sig snabbt vara fel. Jag blev nämligen attackerad av en sorts spindelliknande insekt med vingar. Nu vet ju jag att spindlar inte har vingar, men det var obehagligt likt. Det som var ännu mer obehagligt var att jag fortfarande hittade små djur i min sjal flera timmar senare. Och att jag, när jag googlade vad det var för djur, fick reda på att det är parasitinsekter som kastar av sig sina vingar så fort de hittat ett värddjur och lägger ägg i värden. Sedan lever de loppan inuti huden tills de dör. Behöver jag säga att jag blev smått panisk? Och trots att det stod på wikipedia att Älgflugorna (jo, de hette så) inte kunde använda människor som värd tog jag det säkra före det osäkra. Så när jag kom hem la jag alla kläder jag haft på mig i skogen i frysen för att själv hoppa i duschen. Nu är allt tvättat och skrubbat så några ägg hoppas jag inte att jag fått med mig hem.
Jag kan väl inte säga att min kärlek till skogen direkt växte efter det här..
