A mad angel

da var det alltsa gjort. efter nastan fem dagars vantande hoppade vi fran ett flygplan 15 000 feet upp i luften idag. det ar nastan 5 km upp i luften, med ett fritt fall pa en minut. det enda vi har gjort i taupo ar ju att vanta. vanta och vanta. for vi har inte kunnat gora nagonting annat emellan vi har vantat. vi blev namligen inbokade pa en tid pa morgonen det forsta vi blev, sedan ringde vi en halvtimme innan den utsatta tiden. om inte det hoppet blev av blev vi inbokade tva timmar senare, da vi skulle ringa igen. om aven det hoppet blev installt skulle vi ringa tva timmar senare igen. och sa har har det hallt pa i fem hela dagar. sa pga att vi har skullat ringa hela tiden har vi inte kunnat gora nagra andra spannande aktiviteter. det har varit ganska langtrakigt. igar var vi sa deprimerade sa dagens kommentar var:
"Taupo ate my soul"

men idag, halv sju pa morgonen ringde vi igen och idag var det fint vader. allting vande, och vi fick snabba oss for att ta pa oss vara klader for att hinna i tid till bussen som kom och hamtade oss. men jag var faktiskt valdigt skeptisk till om det faktiskt skulle bli av. till och med i planet pa vag upp i luften var jag beredd pa att dom skulle saga att "tyvarr, det ar installt pga daligt vader". men icke da. sa vi hoppade ut fran ett flygplan idag. det var verkligen helt fantastiskt. den utsikten ar ganska svar att sla kan jag ju saga. minuten under det fria fallet var isande kall kan jag ju saga. jag hade vantar och grejjer pa mej, men fros anda jarnet. tydligen faller man i ca 200 km i timmen. det ar ganska fort ska jag meddela. men det basta var anda nar fallskarmen vecklades upp och min tandemhoppare gav mej styrsakerna. vi snurrade runt och grejjade. det var riktigt, riktigt roligt. han hade en svensk flickvan ocksa, och hon hade skrivit en lapp till honom pa svenska som jag snallt fick oversatta (eftersom han sjalv bara forstod puss-och-kram-delen i meddelandet). och landningen var alldeles perfekt. inte trillade vi inte, utan vi landade stadigt pa jorden med bada fotterna. alla som har chansen borde verkligen prova pa det.

kanslan var dock inte alls som jag hade forvantat mej. jag trodde det mer skulle vara en hisnanade kansla, men det var det bara dom tva forsta sekundrarna nar man faktiskt foll ut ur planet. sedan var det mest att koncentrera sej pa att inte dreggla framfor kameran.

Feel the banana.. be the banana!

som vi alla vet sa ar saker  man far gratis det basta som finns. av nagon anledning kanns allting mycket battre nar man inte behover betala for det. igar nar vi checkade in pa vart hostel var det tydligen lite veligt. vi kom sisadar 4 timmar for tidigt, sa vi fick snallt sitta och vanta. men ja, vi ar ju fem stycken nu som reser tillsammans. sa nar jag skulle checka in sager killen i receptionen: "ja, och deet enda jag behover fran dej ar 20 dollar i deposition for nyckeln". jag ger honom det och sedan ar jag incheckad.. jag betalar alltsa inte for rummet. hur bra som helst. och mina 20 dollar kommer jag ju att fa tillbaka nar jag checkar ut igen. hur bra som helst. sa jag bor alltsa tva natter pa ett hostel nu alldeles gratis. sedan hittade jag gratis tvattmedel nar jag skulle tvatta. sedan har jag lart mej ett underbart trick for att fa gratis internet. man lurar systemet. hur bra som helst om jag far saga det sjalv. har betalas ingenting i onodan.

systemet jag lurar for att fa gratis internet

annars hander det val inte sa mycket. det ar alltid lika spannande att bo pa hostel. igar nar jag gick och la mej var vi 6 personer i rummet. imorses nar jag vaknade var vi 7. en av killarna hade tydligen dragit hem en tjej igar. dom sov i alla fall inte i min sang, vilket jag ar tacksam for. det har hant forut att jag kommit in och min sang varit upptagen. inte bra. man far banne mej halla i sakerna. men eftersom det regnar idag kommer det troligtvis inte bli nagot skydive idag heller. men vi far helt enkelt gora det i rotaroua istallet nar vi kommer dit.

det enda jag gor just nu ar att vanta. jag vantar och vantar och vantar. pa att vadret ska bli battre sa att jag kan gora mitt skydive (fallskarmshopp). anledningen till att vi vantar och vantar och vantar ar for att vadret ar daligt. det ar inte sa att det regnar, men det ar molnigt, och det ar inte sa stor ide att gora ett skydive nar man inte ser nagonting. men forhoppningsvis kan vi gora det idag, for solen tittar faktiskt fram nu. men vi har redan blivit framflyttade fran klockan nio till klockan tolv. kan mycket val vara sa att vi blir framflyttade igen.. eller kanske till och med framflyttade till imorgon. vi far helt enkelt se.

men ja. vad gor man da i taupo nar man inte kan gora ett skydive? ja.. det finns arligt talat inte sa mycket att gora har. jag har gatt pa stan. jag har last bocker. det ar val ungefar det. men igar blev jag sa uttrakad sa jag gick till ett gym och tranade i en och en halv timme. det var riktigt nice om jag far saga det sjalv. jag var inte det minsta beredd pa att jag faktiskt hade saknat traningen sa mycket som jag faktiskt hade gjort. sa jag kande mej otroligt serios. sedan gick jag och tory (engelsk tjej som var med mej pa gymmet) och handlade mat och sedan gick vi tillbaka till hostelet och lagade middag. hur bra som helst. kande mej mycket nojd med hur dagen avslutades.

men forhoppningsvis kan vi gora vart skydive idag..
skydive! skydive! skydive! skydive! skydive! skydive! skydive! skydive! skydive! skydive!