Utanför New York New York i Vegas
Planen från början var att åka från Vegas på söndagen. Men som vi alla vet; det blir inte alltid som man tänkt sej. Då vi har hyrbil och varken jag eller Viola kände oss superpeppade på att köra bestämde vi oss för att stanna en natt extra. Better to be safe than sorry var vårt motto där. Så måndagen började med en felkörning. Ännu en gång GPS-Gittans fel. För det är verkligen inte vårt fel varje gång vi kör fel. Det ska jag be om att få tala om.
GPS-Gittan i högsta hugg.. och två kartor i knät. Det är ungefär så det ser ut jämt i bilen.
Men trots allt det är det lätt att hamna vilse.. Här vet vi inte alls vart vi är.
Många långa vägar finns det.
Kosan styrdes mot Grand Canyon. Själv hade jag ju redan varit där, men det är helt klart någonting man måste uppleva själv. Det går nästan inte att beskriva hur storslaget det är, och det går verkligen inte att fånga det på kort. Så lämnade vi till slut Vegas, iförda sommarkläder. Vegas var förhållandevis varmt.. det ligger ju trots allt i öknen. Det kan jag berätta att det gör inte Grand Canyon. Under vägen såg vi termometern falla och falla. Men eftersom den är inställd på farenheit sa det oss inte speciellt mycket.. förrän vi klev ur bilen och insåg att det låg snö på marken. Inte okej! Jäklar vad vi frös. Så besöket på ett utav världens mästervärk blev minst sagt kortvarigt.
Inte riktigt förberedda.. och JA! Det är jag i ballerinaskor.
Jag som var där på sommaren förra gången fick ju hela min upplevelse då. Då var vi nere och gick bland stenarna, åkte runt till inte mindre än fyra olika utkiksplatser och hade en guide med oss. Så jag vet ju helt nöjd med det. Jag tycker dock att det var lite synd att Viola och Johanna inte kunde få samma storslagna upplevelse som jag en gång fått. Men dom får helt enkelt åka tillbaka på sommaren någon gång.
Jäkligt kallt!
Efter Grand Canyon styrde vi kosan mot Sedona. Världens underbaraste lilla stad. Men denna stad förtjänar helt klart ett eget inlägg, så det väntar vi lite med. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. (Jäklar, jag har verkligen gått och blivit tant! Vem säger sådana saker egentligen?!)
Underbara Sedona!