Maries bröllop.

Jag har semester. Fast någon sommar lyckades jag ju inte pricka in i år. Det var det väl i och för sig ingen som riktigt gjorde, men jag tvivlar på att de som hade semester i juli vaknade upp varje dag med en termometer som blängande visade 7 ynka grader på morgonen. Men det gör inte så mycket. Jag gillar ju hösten också. Men jag prickade i alla fall in en sommardag. Och det var på Maries bröllop. 
 
Jag var ju tärna, det vet ni ju redan. Och alltså.. Jag måste ju erkänna att jag var ganska stressad över det här uppdraget. Jag blir ju alltid stressad när jag inte har full kontroll och var det något jag inte hade kontroll på var det det här. Fredagen innan bröllopet träffades vi allihop på kvällen och tog ett glas vin och spelade kubb. Allihop är i det här tillfället jag, de andra två tärnorna, våra gubbs och Marie. Och det var då jag började fråga henne om hur hon hade tänkt. Hur skulle vi gå in i kyrkan? Hur skulle vi gå ut? I vilken takt skulle vi gå? Skulle vi öva innan? Hade vi befunnit oss i en film hade Marie suttit på en hög pinnstol i ett mörkt rum med en strålkastare i ögonen samtidigt som jag cirklade runt henne med alla mina frågor. Men det löste sig till slut ändå. Marie hade inga som helst svar. Eller ja.. Det svaret hon hade var "Ja, jag vet inte riktigt. Alla detaljer är inte helt utarbetade än" vilket satte igång min organisations- och problemlösningsförmåga. Så inom tio sekunder var allting klart och min stressade hjärna kunde få sig en välbehövd paus. Pausen kan eventuellt ha berot på vinet också, men att ha kontroll över situationen hjälpte definitivt. 
 
Och så kom lördagen. Maries stora dag. Klockan elva åkte jag hem till Maries föräldrar där jag mötte upp Lisa och Maria (de andra tärnorna). Eftersom Maries enda krav till våra klänningar hade varit att de skulle vara svarta, hade vi olika modeller på oss. Därför hade vi bestämt att vi skulle ha likadana skor, smycken, nagellack och håruppsättningar för att få någon form av sammanhang. Så det där med håret var det vi skulle ordna på morgonen. Och alltså.. Jag kan verkligen inte hår. Så det var tur att vi var tre stycken som hjälpte till. Och att vi hade spray. Och hårnålar. Och torrshampo. Och youtube-videor.
 
Här gör jag mitt absolut bästa för att få till en uppsättning på Lisa.
 
Vigseln skulle starta klockan 14.00 och när klockan var 11.40 ringde fotografen. Hennes man hade fått en hjärtattack så de var på väg till akuten. Så drygt två timmar innan allt satte igång stod vi där utan fotograf. Men som tur var är inte jag den enda som innehar den otroliga problemlösningsgenen av tärnorna, så efter att ha suttit i chock i ungefär 15 sekunder började telefonerna gå varma. Vi ringde alla fotografer vi kunde komma på! Och efter en halvtimme var det löst. Marie hade en kompis som hade en bra systemkamera som skulle ta bilder under vigseln och hans flickvän kände en fotograf som kunde komma efteråt. Att Marie inte bröt sönder och samman just då är egentligen helt galet. Men det löste sig som tur var. 
 
Marie, Maria, Lisa och jag
 
Marie hade varit hos frisören och fixat sitt hår.. I fall det var någon som tvivlade.
 
Sedan var det vigsel med kyssar, tårar, skratt och glädje. Och efteråt bar det av i fina bilar för fotografering. Då hade jag varit så otroligt smart att lägga min handväska, inklusive mobil och allt annat, i en bagagelucka, så jag har inte en enda bild från tiden mellan vigseln och festen. Men vi kan väl nöja oss med att säga att vi befann oss på en jättefin plats med en älv, en gammal stenbro, gröna träd och fina vyer. 
 
Tärnorna, brudparet, marskalken och ett av barnen som var med under vigseln.
 
Det här är en av mina absoluta favoritbilder från dagen. Vi brudtärnor hade jäkligt roligt tillsammans. 
 
Och så blev det fest. Maten var god, toastmastern höll låda och talen var korta men kärleksfulla. Jag måste erkänna att jag inte kände mig uttråkad en enda gång. Och då kände jag nästan ingen annan än Marie på festen så det måste jag ge högsta betyg! Och när klockan började närma sig tolv började vi känna oss klara. Då hade jag dansat, bytt skor tre gånger (ja men hallååå.. Det är faktiskt storna som är det viktigaste), druckit många glas champagne och hjälpt till att hitta en borttappad mobil som inte var det minsta borttappad. Så då blev det taxi hem. 
 
Så fick äntligen Marie och Robin varandra. 
All kärlek till dem! 
 
 
Taggar: Brudtärna, Bröllop, MarieRobin16, Maries bröllop;

Kommentera inlägget här :