Slutet.

Sista dagen på vår Hurtigrutsresa var igår. Dagen tillbringades främst med att åka båt och flygplan. Båt från Ålesund till Bergen och flygplan från Bergen till Oslo. Eftersom vi var tvugna att checka ut från våra hytter redan kl. 10.00 satt vi mest och chillade i varsin fotölj hela dagen. Det gjorde faktiskt de flesta ombord. I alla fall tills det var dags att gå av. Då var pensionärerna snabbt där med sina käppar och slog dem hårt i huvudet på alla som såg yngre ut. Allt för att de skulle få komma av båten först. När vi sedan stod i vänthallen i Bergen för att få våra väskor (de kom på rullband, precis som när man flugit) gjorde de samma sak. De knödde sig längst fram och ställde sig som en kompakt mur vid bandet så att man inte såg en enda väska komma. Jag undrar verkligen när de bestämmer sig för att de är bättre än alla andra och därför behandlar resten av världen därefter. Nåja. Som avslutning tänkte jag i alla fall att vi skulle ta en liten sammanfattning av det hela i bilder. 

Vi började nästan i Ryssland.

Vi har ätit extremt mycket mat under denna resan. Jag har definitivt gått upp de där 3-5 kilona.

Uppe på däck fanns ett gigantiskt schack-bräde.. men inget shuffleboard som de har i The Love Boat.

Salt- och pepparströarna såg ut som Hattifnattarna.

..if the weather is good.

Syster med båten

Mamma är förberedd för fiskmåsar och örnar.

Vacker solnedgång.

Sol på däck och alla är glada!

Spypåsar och handdesinfektionsmedel överallt på båten.

På flyget på väg tillbaka till Oslo.

Dags att gå till val.

Vi har ni kommit in på dag 5 av vår resa. Dagen har främst spenderats med att åka båt, läsa böcker och spana efter valar. Imorses var vi i Trondheim. Mellan kl. 07.00-10.00. Så för att hinna gå av båten och se någonting av denna, förhållandevis stora stad, gick jag och syster upp obönhörligt tidigt. Sedan traskade vi raskt in till stan för att köpa bananer och titta på Nidarosdomen. Då klockan bara var kvart i åtta när vi var där var det naturligtvis inte öppet, men vi tog oss en spatsertur runtikring. Sedan gick vi tillbaka till båten och åt frukost. Det var ungefär allt av Trondheim vi hann med. Men ska jag vara ärlig tror jag inte att det är så mycket mer att se där.

Bara så att man kommer ihåg vart man är..

Trondheim visade sig från sin bästa sida på morgonkvisten.

Nidarosdomen

Den var ganska stor.

Sedan har vi mest åkt båt hela dagen. Vi stannade en halvtimme i Kristiansund också, men där tyckte jag, i motsats till mamma och syster, inte att det var värt att gå av. Jag hade bara stressat upp mig för att missa båten igen, så jag stannade kvar på den bästa platsen på hela båten; i en (förhållandevis) bekväm fotölj i ett alldeles stilla rum precis vid ett fönster. Sedan kunde jag lugnt iakta alla människor som skyndade sig av båten för att ta fyra bilder för att sedan behöva springa tillbaka för att inte missa den.

Detta är vad jag såg av Kristiansund, men det räckte alldeles ypperligt

När sedan mamma och syster kommit tillbaka från Kristiansund (de påstod att de minsann inte hade sprungit tillbaka, men tillåt mig tvivla) satt vi sedan i varsin fotölj och tittade ut genom detta fantastiska fönster. Plötsligt började vattnet att bete sig väldigt underligt där ute. Det sprutade mitt upp i ingenstans och det bildades konstiga mönster i vattnet. Syster menade på att det var en sten som stack upp (vilket det var väldigt tydligat att det var) men jag ska skämtsamt, högt och tydligt:

- Nä, jag tror att det är en val!

Sedan spred sig ryktet som en löpeld. Folk började prata om att någon sett en val och det kom en personal-kille med andan i halsen och frågade om vi sett något. Vi svarade pliktskyldigt "Nääääää, det har vi inte" på den frågan, men fnissade lite lätt inom oss då vi visste att det minsann var vi som satt igång ryktet. Två minuter senare gick jag förbi ett fönster på andra sidan och då frågade samma personal-kille mig igen om jag inte sett en val. Jag svarade återigen "Nä", ganska överläget den här gången, för jag tänkte att nu ska jag minsann berätta för honom att det bara var en sten vi såg förut och att vi bara råkade sätta igång detta stackars val-rykte av misstag. Men innan jag hann säga något mer bad han mig istället att titta ut genom fönstret.. och där fickjag faktiskt se en val! En livs levande val! Den var stor och majestätisk och det syntes tydligt att det var en av de största valarna haven någonsin skådat. Ja.. ungefär i alla fall. För att vara helt ärlig så var den ganska långt bort. Och den såg inte speciellt val-lik ut. Och det var ingen större skillnad mot valens skvättande i vattnet än stenens. Men detta var ändå en riktig val! Det är jag säker på. Personal-killen sa ju det. Och han borde väl veta vad han pratar om? Så nu känner jag att jag kan avsluta denna resa med fullbordat uppdrag.

I Trondheim mötte vår båt en kompis

Jag och syster har roat oss med att spela kort ganska mycket. Självklart med en kortlek köpt från
butiken på båten, och efter att ha googlat lite spelregler kan vi nu hela tre olika kortspel.

Sol, sol, sol!

Vi har ni kommit in på dag fyra av denna kryssning. Dagen har främst spenderats med att åka båt, läsa i solen och kriga med pensionärerna om den bästa solstolen. Ja, solen har nämligen strålat och med tanke på att vi alla varit svältfödda på just sol en stund sprang hela pensionärsstyrkan upp på soldäck och ryckte åt sig en solstol. Sedan satt de där inbäddade i mössa, vantar och filtar. Ja, inte var väl jag det minsta bättre då jag gjorde exakt samma sak.

Invaderat soldäck

Det viktigaste man måste tänka på när man befinner sig på en kryssning som främst består av pensionärer är att ta fram de vassa armbågarna. För här frågar man naturligtvis inte om det går bra, om man får lov och ord som "Tack" och "Varsågod" verkar inte finnas i dessa människors ordföråd. Av någon anledning verkar normal hövlighet helt enkelt försvinna desto äldre man blir. Så när jag plötsligt fick syn på en ledig solstol precis vid en vägg, där det dessutom var lä, la jag in spurten direkt. Jag armbågade ner en pensionär, hoppade över en sovande man och sprang ner ett barn för att komma fram till solstolen preeeeeeciiiis som någon annan skulle sätta sig. Men jag hann före! Sedan satt jag där i flera timmar utan att så mycket som gå på toaletten då det fanns risk att någon skulle komma att ta platsen ifrån mig. Det är ett hårt pris man får betala för att få den bästa solstolsplatsen. Och jag lovar, det var precis så det gick till! Nästan i alla fall.

Lite ben, lite finger, lite filt och lite bok

Annars har vi idag varit i Sandnessjøen. Men då det är söndag idag var allt naturligtvis stängt. Och då affärerna var stängda fanns det absolut ingenting att göra och vi såg inte en enda människa.. som inte var från båten då vill säga. Vi har också kört förbi De syv søstre, en bergskedja bestående av sju bergstoppar. Men den där sjunde toppen tyckte jag nog var svårt att upptäcka. Jag fick det konstant till en för lite. Men ni kan ju räkna själva. Vi körde också förbi Torghatten, ett berg med hål rakt igenom. Vetenskapen menade att det var havet som gröpt ur detta hål, folktron menade dock att det var Hästmannen som skjutit en pil rakt igenom berget. Jag tror lätt att det är Hästmannen som varit i farten.

De syv søstre

Torghatten

Imorses passerade vi dessutom polcirkeln. Dessvärre var det ingen ritad cirkel i havet som jag hade hoppats på. Snarare var det ett solur som stod på en ö. Stor besvikelse! Men jag tror att Hurtigruten fått klagomål på detta förr, då det vid vår hytt satt fina diplom när vi kom tillbaka. Diplom för att ha passerat polcirkeln. Jo jag tackar jag! Det är precis sådana plåster på såren jag gillar!