Trettio innan trettio - 21. Att lägga klart ett 500 bitars pussel.

Dags för en ny utmaning; Pussel. Detta evighetsspel som har jagat mig sedan jag var liten. För det där med pussel.. Jag har alltid haft en tanke på att det ska vara så himla avslappnande men har egentligen aldrig upplevt det själv. För ni ska veta hur många pussel jag påbörjat som jag sedan aldrig lyckats avsluta. Mest för att jag fastnat på att leta efter en och en bit. Alltså, ja.. det är ju så det går till att pussla, men jag har liksom hängt upp mig i att jag måste hitta just den där biten innan jag kan gå vidare. Och är pusslen då större än 100 bitar tar det en livstid. 
 
Men den här gången bestämde jag mig för att testa en annan taktik. Och med M's ord "Du behöver inte bli färdig idag" ringande i huvudet satte jag igång. Och så hittade jag en bit som passade med en annan och en tredje som passade ihop med dem. Och när den inre pressen över att allt måste ske i en viss ordning och att jag absolut måste avsluta det jag påbörjat direkt började jag slappna av. Och innan jag visste ordet av var pusslet klart. Svårare än så var det alltså inte. 
 
Nästa gång ska jag lägga pusslet jag fick till jul. Ett pussel som också har 500 bitar, men som istället för en målad bild med tydliga färger och linjer består av ett fotografi. Jag misstänker att det kommer att bli en större utmaning. Men det återstår att se. För oavsett så behöver ju inte allt blir klart på en gång.
 
 
 
 
Taggar: 500 bitar, Att lägga pussel, Pussel, Trettio innan trettio;

Kommentera inlägget här :