Att bli utelåst.. igen.

Har ni märkt att det är kallt? Det är det i Norge. Väldigt kallt. Ni vet så där så att det gör ont i ansiktet att gå ut. Och vet ni vad som händer när det är kallt i Norge? Saker och ting går sönder. Typ dörrar och sånt.. Det var i alla fall det som hände igår. 
 
Igår jobbade jag kväll. Det betyder att klockan brukar närma sig elva på kvällen innan jag är hemma. Och igår innebar det att temperaturen krypit ner till -18. Så när jag, snabbt som sjutton, kom knatande runt hörnet på mitt hus stod det redan en kille där. Inget speciellt med det. Jag tänkte att han antagligen väntade på att någon skulle öppna dörren. Han skulle väl besöka någon och hade väl ringt på någon dörrklocka, tänkte jag. Men när jag kom närmare och skulle sticka in min nyckel insåg jag att det redan satt en nyckel i. Dörren vi pratar om är alltså den yttersta dörren in till själva innergården, inte dörren in till min lägenhet. Hade det stått en man utanför den med en nyckel i låset hade jag blivit ganska paranoid. 
 
Nåja. Jag tog i alla fall ur mina hörlurar och frågade om det var hans nycklar med en indikerad fråga till varför de satt i låset. Då förklarade han att dörren gått sönder på grund av kylan och att den inte gick att öppna. Dörren har nämligen en sådan där automatisk öppnare (ni vet, tryck på en knapp och dörren öppnar sig) och i själva armen högst upp som "håller i" dörren hade det skruvat ur sig en skruv. Det betydde i det här fallet att dörren spärrade sig själv. Ingen kunde komma ut och vi kunde inte komma in. Och på kvällen i -18 grader var jag mindre nöjd med den situationen. Så jag och killen började prata om hur vi skulle lösa det hela. Skulle vi ringa någon? Skulle vi försöka påkalla uppmärksamhet från någon inne i huset för att få hjälp? Skulle vi försöka MacGyvra oss och klara det själva? 
 
Vi valde, naturligtvis, det sista alternativet. 
 
Jag menar, jag ser ju mig själv lite som en MacGyver så det var ju bara att komma på någon smidig lösning. Tillsammans kom vi överens om att det borde gå att öppna dörren om vi bara fick loss armen högst upp så att den slutade att spärra sig. Men hur når två personer, varav en är en förhållandevis kort människa, upp till en dörr på 2,5 meter? Det var då vi såg det. Det olåsta släpet som stod på parkeringsplatsen precis bredvid. 
 
Så vi tog tag i släpet och sköv det till dörren, sedan fick jag hålla i av alla krafter samtidigt som den ganska mycket längre killen fick klättra upp och ta av armen. Och när vi sedan testade att låsa upp dörren funkade det. 
 
HA! 
 
Sedan var det bara att ställa tillbaka släpet, tacka för hjälpen och ta kontakt med hyresvärden. 
 
Alltså.. Vad är det med norska hus på vintern? När jag bodde i Sverige hände aldrig det här. Nu i Norge har det hänt inte mindre än två gånger på lite mer än fem år (ni kan läsa om första gången här). 
 
Jag är ledsen Norge, men detta är helt enkelt inte okej! 
 
 
Taggar: Kyla, Utelåst, Vinter;

Kommentera inlägget här :