Jag har ju börjat springa. Oj vad jag springer. Ja, jag springer fortfarande inte så långt varje gång. Det är tillräckligt för att jag ska bli ordentligt svettig men ändå inte så långt så att jag undviker det. Och det känns ändå som om jag kommit in ganska bra i det. För som jag hade bestämt mig för tidigare i sommar, hellre springa kort men regelbundet än långt och bara ibland.
Men då är ju frågan. Är det normalt att få blå tår av skorna? Jag har liksom hört lite blandade bud där. Vissa menar att skorna måste sitta tight och att det är helt normalt för löpare att få lite blåa tår ibland. Andra säger att det inte alls ska vara så. Det enda jag vet själv är att min högra stortå definitivt inte klarar av att vara ute och springa två dagar på rad. Då känns det som om den ska ramla loss. Men jag lever på hoppet om att skorna mirakulöst ska töja ut sig av sig själva på natten när jag sover. Ett annat alternativ är att högerfoten plötsligt blir två millimeter kortare.
Men det är inte så dumt det där ändå, att få en blå tå. Det gör att jag hindras från att gå bananas och springa alltför långt alltför tidigt och sedan skada mig så att jag sedan aldrig kommer att kunna se på ett par löpardojor igen. Inget ont som inte har något gott med sig.
