Fredag betydde midsommarafton. Dagen började med att jag hämtades upp av fina Julia och Konrad vid Redbergsplatsen. Där mötte vi sedan upp resten av karavanen som skulle ta oss till Hunnebostrand. Karavanen i detta fall bestod två bilar; våran och en annan.
Men det förstår ju alla att det är sjukt mycket roligare att säga att man åkt karavan istället för att ha samåkt. Så det stora karavanståget bestående av två bilar gav sej snart iväg. Resan började med att vi körde fel. Bilen som körde först hittade inte ut till E6:an, hur nu det är möjligt med stora skyltar överallt. Väl ute på motorvägen var vi dock rätt glada för den där lilla felkörningen. Det blev nämligen otroliga köer efter ett tag, utan att någon förstod varför. Tänk er Autobahn i Tyskland där alla bilar står still och folk picknickar bredvid bilen.
Kö på riktigt alltså. Allt stod still och folk klev ur bilarna och undrade vad det var frågan om. Att det var en
olycka var inte svårt att räkna ut, men efter att 6 ambulanser och en ambulanshellikopter kört förbi oss började vi fundera på vad som egentligen hänt. Vi försökte dock hålla humöret uppe genom att prata med grannbilarna och lyssna på musik. Men någonstans i bakhuvudet gnagde ändå tanken att det lika gärna hade kunnat vara vi, då olyckan bara var ett par hundra meter framför oss.
Ingen bra grej.
45 minuter senare var vi i alla fall tillbaka inne i bilen och åter på väg. Som tur var gick resten av resan dit smärtfritt, och en glass- och kisspaus senare var vi äntligen framme. Midsommarfirandet skulle tillbringas i en kompis föräldrars båthus på en pytteliten ö fem meter från Hunnebostrand.
Ön låg alltså bokstavligt talat fem meter ut i vattnet, vilket innebar att vi var tvugna att åka båt ut. Dom som var modiga kunde också simma, men ingen av oss kände att det var helt motiverat då vattnet var ca 16 grader.
Vi var sammanlagt 11 personer som samlades i det lilla, lilla (men ack så söta)
båthuset. Efter att ha bäddat ut våra medhavda sovsäckar och liggunderlag var det dags för en tur runt ön.
Vi var bland annat tvugna att hitta ett bra kiss-ställe, då det varken fanns tillgång till rinnande vatten eller toalett. Vi hittade snart den perfekta platsen för detta ändamål. Vi döpte det till "Fulstugan". Detta var ett båthus som såg mer eller mindre övergivet ut. Det var slitet på alla håll och kanter, och såg inte speciellt trevligt ut i jämförelse med resten av dom söta husen som fanns på ön. Jag hoppas att huset verkligen var övergivet på riktigt, annars så kommer ägarna inom kort upptäcka 11 personers urin runtomkring och under huset.
Men man måste ju kissa in sitt revir.. right?
Vi hade även vissa galningar med oss, upptäckte jag snart. Galningarna bestod av Maria och Maria. Den första Maria visste jag ju sedan innan att hon var galen, och den andra Maria förstod jag på plats att hon tillhörde samma kategori. Galenheten bestod nämligen i att dom båda två snabbt som attan bytte om till bikini och hoppade i vattnet!
Det var som sagt ca 16 grader i vattnet, och otroligt blåsigt på land. För den som har svårt att koppla ihop trådar innebär detta att det var fullkomligt svinkallt! Av denna anledning stannade jag själv kvar på land. Någon var ju tvungen att dokumentera det hela.
Midsommaraftonen bestod annars av sjukt mycket mat, sång till nubben, dans på bryggan och trevligt sällskap. Precis som en bra midsommar ska göra.
Jag har nog aldrig firat en så svensk midsommar förut; i en röd stuga med vita knutar vid havet. Men det var riktigt trevligt. Då det sedan kom fram att jag var
Pole Fitness instruktör gick vi ut på jakt för att hitta en lämplig flaggstång som jag kunde visa Flag pole på. Och efter två varv på ön hittade vi den äntligen.
Marias försök till samma teknik ser ni i gårdagens inlägg.
Efter en natt bestående av kräks på golvet (jäkla rookie! Såklart ingen av mina vänner!), sovsäckssovande och fnitter var det på morgonen dags för frukost. Som en trevlig överraskning fick vi även lite underhållning samtidigt. Mellan husen hade vi nämligen en mycket god utsikt över en segelbåt.
På denna segelbåt stod det en man iklädd badbyxor. Han hade uppebarligen tänkt att ta sej ett morgondopp, men vattnet verkade inte ha blivit mycket varmare under natten då han stod i aktern och kände på vattnet med tårna i säkerligen tio minuter. Jag uppmärksammade såklart hela frukostbordet på detta fenomen, och vi började sedan att hejja på honom.
Vi ropade, klappade i händerna och gjorde allt i vår makt för att han skulle våga hoppa i. Av någon anledning verkade våra rop och klapp göra honom något förlägen, för det blev istället rakt motsatt effekt. Det tog istället minst fem minuter till innan han väl hoppade i.. och att titta på någon som står och tvekar i en kvart, det är länge, kära barn.
Riktigt länge! Men jäklar vilka hurra-rop han fick när han väl hoppade i. Jag tror att vi alla då kände att vi hade en stor påverkan till att han äntligen vågade.
Dagens goda gärning: check!
Efter ännu en båttur in till fastlandet igen sa vi hej då till både gamla och nya bekanta, packade bilen full och påbörjade resan hemmåt igen.
Och som vi alla vet är det viktigt att stanna och vila sej ibland när man kör långt. Detta gjorde även vi.. på Konsum.. efter en tvåminuters tur ut från parkeringen. Midsommardagen är det såklart otroligt viktigt att fylla på med vätska, vilket var precis det vi gjorde.
Midsommar 2010 kan enkelt sammanfattas i följande ord: Galet! Det var galet svenskt, galna människor, galna upptåg, galna idéer, galet god mat, galet litet, galet mysigt och galet trevligt! Midsommar precis som det ska vara. Jag tycker därför att vi avslutar detta blogginlägg med en orgie av bilder på fötter och mat!
