Trettioett år. Det är det jag blir idag. Och det känns fint. Igår hade jag storslagna planer om att jag skulle ge mig själv frukost på sängen samtidigt som jag sjöng, dricka champagne innan klockan tolv och bara göra precis det som föll mig in idag. För jag har kommit på att jag får lov att göra precis som jag vill nu. Jag är ju över trettio.
Men när jag vaknade imorses blev det mindre frukost på sängen och mer frukost vid köksbordet. Och någon champagne har jag fortfarande inte fått i mig trots att det ligger en flaska på kylning. Istället blev det en tur in till stan. Där försökte jag mig på konststycket att lura till mig en födelsedagsrabatt. Butiksbiträdet såg smått chockerad ut men efter trettioett år tänkte jag att det var värt en chansning. Det fungerade dock inte. Det som istället hände var att hon i kassan blev så distraherad att hon glömde att ta bort larmet på ett av plaggen jag köpte. Så imorgon får jag helt enkelt göra ett återbesök. Jag är bara glad över att jag upptäckte det innan jag kastade kvittot. Sedan bestämde jag mig för att det var dags att tända julbelysningen. Jodå. Så nu lysner det två stora julstjärnor i mina fönster. Och grannarna kan banna om att julen vanhelgas så mycket de vill. Det bryr jag mig inte det minsta om. Men för att fortsätta lite på temat vi pratade om igår tänkte jag idag visa två något äldre födelsedagsbilder.
Den första är från året jag fyllde 11 år. När jag hittade den här bilden blev jag förvånad över hur blond jag var. Helt naturligt. Idag när jag är nästan svarthårig är det svårt att tänka på. Men mitt hår har ju alltid varit min stora stolthet. Det är tjockt, har fall i sig och blir sällan ordentligt slitet. Bilden är från 1995 och jag fyllde 11 år. Det var den sista gången jag firade min födelsedag så där stort med hela släkten.
De andra två bilderna är från 1988. Jag fyllde fyra år och det är det första barnkalaset jag minns. Jag kommer ihåg att mamma bar fram tårtan och ställde framför mig och att alla barn sjöng. Själv sjöng jag högst och jag blev lite förlägen när jag blev ifrågasatt om varför jag sjöng för mig själv. Jag hade ingen aning om att det inte var meningen att jag skulle sjunga med jag också.
Fördelen med att bli äldre är att jag sällan blir förlägen längre. Idag bestämmer jag själv om jag följer de sociala koderna eller inte. Men det är väl det som är grejen. Du måste lära dig och förstå reglerna till fullo innan du med stolthet kan bestämma dig för att bryta dem.
Grattis till ännu ett väl genomfört år!