Att bryta traditioner.

Snart är december här och allt vad det innebär. Många förknippar det med tända ljus, varm glögg och snö. Och naturligtvis julen. Högitden när vi hugger ner fullt fungerande träd och ställer inomhus, klär det med papper och ljus samtidigt som vi sakta låter det dö framför våra ögon. När husen fylls med röda tomtar, matos från köket och julkort i posten. Högtiden som främst är till för barnen. 
 
Och med julen kommer för det mesta stressen. Det är mat som ska lagas, kort som ska skrivas och klappar som ska köpas. Men i år säger jag nej till allt det där. För jag har haft tillräckligt med stress i mitt liv för ett årtionde framöver. Så i år har jag förklarat för min familj att jag inte tänker köpa några julklappar. Inte till någon. Och det handlar inte om brist på kärlek, att jag inte har tid eller att jag inte har råd. Det bara om att jag inte helt ser syftet att köpa saker till varandra bara för att. Speciellt inte när jag, som yngst, snart är 30 år. 
 
Så i år köper jag ingenting. Jag vill helst inte ha någonting heller. Istället tänker jag köpa ett sällskapsspel för att ta med mig hem. Något att göra ihop. Något som kräver att vi pratar med varandra. Så får vi se hur det blir. För visst handlar julen om traditioner. Men om traditionerna upprätthålls bara för att ingen reflekterar över varför de finns är de väl ingenting värda? 
 
Så detta året bryter jag traditionerna ordentligt. 
Och det känns hur bra som helst! 
 
 
Taggar: Att bryta traditioner, Inte köpa julklappar, Jul, Julklappar, Traditioner;

Kommentarer :

#1: Linn

Heja dig! Själv älskar jag julklappar - att ge och att få - och skulle inte vilja vara utan dem för allt i världen, men framförallt tycker jag att alla ska få göra som de själva vill och ha möjlighet att skapa sina egna traditioner.

Till julklappens försvar vill jag säga att i mitt tycke kan en julklapp vara precis det som du beskriver, ett sällskapsspel att umgås över. Ett egengjort presentkort till ditt egna hemmaspa där du erbjuder massage och hälsosamma snacks. Biljetter till en teater, eller någon annan upplevelse att ta del av tillsammans. För julen handlar, i alla fall för mig, först och främst om att få umgås med familjen.

Min lillebror är yngst med sina 26 år, men min pappa klär fortfarande ut sig och kommer med julklapparna i en säck. Helt enkelt för att vi älskar det! :-)

Svar: Jag kan ärligt säga att det inte var ett helt lätt beslut att ta.. och jag vet inte om det egentligen togs emot så där fantastiskt av familjen heller. Men jag har insett att jag måste börja ta hänsyn till mig själv och vad jag själv vill istället för att bara anpassa mig efter alla andra. Och detta är ett steg på vägen.
Men traditioner är en väldigt fin sak. Det låter som om ni har fantastiska jular i er familj.. =]
A mad angel

skriven
#2: Julia

Modigt! Sjukt roligt du skrev om julgranar förresten... Jag lyckades förra året övertala Peter att vi skulle köpa den fulaste granen - FÖR ALLA GRANAR ÄR LIKA MYCKET VÄRDA!

Svar: Ha ha! Helt rätt! För alla granar ÄR lika mycket värda och det är bara elakt att de "finaste" ska väljas ut först. Lite som Phoebe i Friends.. =]
A mad angel

skriven
#3: morfar

En gång för längesedan (1920-1930-talet)Stod en berättelse i en Jultidning.
Den hette "Den ensamme bankkamrerns julafton".
Aha! sa folk, - Finns det sådana som är ensamma på julaftonen.
Det var helt nytt för den stora allmänheten.
Man började satsa på alternativa jul och allt möjligt.
Man hade vaknat upp och förstod att julen inte bara
är en glädje för alla!
Julafton 1935 stagade jag omkring på Göteborgs gator och såg julljus glimma inne ifrån olika hem.
Morfar som upplevat både stor glädje och tung sorg.

Svar: Du är klok du morfar..
A mad angel

skriven

Kommentera inlägget här :