besvikelse.

suck. jag kommer hem efter en tur till kungälv helt besviken. idag, min enda lediga dag denna veckan, lånar jag bilen från mamma för att ta mej till kungälv för att där besöka en tårtaffär. kan det låta bättre?! nä, exakt. jag hade stora förväntningar. det skulle vara stort och ljust och det skulle finnas bakningssaker från golv till tak. personalen skulle genast komma och fråga vad man letade efter och jag skulle gå därifrån flera tusen kronor fattigare, men ack så mycket gladare. det blev inte riktigt så. efter att först svängt av en avfart för tidigt och hamnat i bussfilen hittade jag till slut rätt. affären är mycket mindre än jag förväntat mej, men första intrycket är trots allt positivt. när jag sedan har gått runt en stund och inte förstår vad hälften av sakerna dom säljs där ska användas till ser jag en liten personal som springer omkring. jag tänker att om jag nu går här och ser lite förvirrad ut kanske hon kommer fram och frågar mej vad jag behöver hjälp med. att jag själv inte riktigt vet svaret på den frågan är en annan femma. men ingen frågar mej vad jag letar efter, om det är något speciellt jag är ute efter, om dom kan hjälpa till med något. så när jag gått runt affären ungefär tre gånger och personalen fortfarande ignorerar mej går jag helt enkelt besviket därifrån med alla pengar kvar i plånboken. jag visste ju inte riktigt själv vad jag var ute efter, men i alla fall någonting. något roligt. något pyssligt som jag kunde lära mej massa nya spännande saker av. men för att göra av med pengar behöver jag också information. information som personalen i butiken antagligen satt inne med. det blir som den där äppellåten man sjöng när man var liten:

"Om du har ett äpple vill du dela det med mig,
och få en äppelmelodi?
Eller vill du ha ditt stora äpple för dig själv
och inte få någon melodi
Dela med sig, eller snåla
en vanlig fråga får man tåla
Om du har ett äpple vill du dela det med mig,
eller tar du hela själv? VA?!"

den lilla personalen som sprang omkring inne i tårtaffären ville tydligen inte alls dela med sej av sitt informationsäpple till mej. hädanefter ska jag helt klart beställa bakningssaker från internet. där kan man minsann inte bli ignorerad. så det så!

Kommentarer :

#1: Camilla

Fan va illa! Måste vara extra illa då man som du själv oxå jobbar i affär och alltid frågar om folk vill ha hjälp! Bu på Tårtaffären!

skriven
#2: mamma

Dålig stil. Man borde informera ägaren om vilken sorts personal dom har.

mamma

skriven

Kommentera inlägget här :